”Vi har förvisso insikter om de små och i egentlig mening humana enheter, som vi kallar kulturer och som av Spengler ordnats till ett system. Av många skäl stärks emellertid misstankarna om att just vår kultur inte kommer att följa schemat i det att den lämnat omloppsbanan. Detta skulle också kunna vara följd av en tusenårig acceleration.”
-Psykonauterna, Jünger, (1970) s.301
”There is a theory even, which has been dubbed ”the law of acceleration,” that progress is ever gaining more and more speed ; which is thought to be proved by the consideration that human beings have lived on the earth for some hundreds of thousands of years, remaining savages most of the time, passing through barbarism in several thousand years, then through semi-civilisation in a couple of thousand or so, and within civilisation have in the last century made greater advance than in the preceding millenary.”
-The climax of civilisation, Correa Moylan Walsh, (1917) s.62f
Nu så är det inte alls säkert att vår kultur kommer att gå under nån gång snart. Det kan dröja århundraden ännu. Om det händer alls.
En kulturs undergång behöver inte heller nödvändigtvis innebära krig, svält, farsoter och befolkningsminskning även om det har varit det vanliga historiskt. Men undantagsvis så har faktiskt övergången från en kultur till nästa inte varit lika hemsk.
Medan Spengler såg avgrundsdjupa klyftor mellan olika kulturer så ser Turchin bara grunda diken. Han tar sällan upp kulturella skillnader och de problem som dessa kan orsaka.
Dick Harrisson nämner kulturer som har ”ömsat skinn” och Turchin kom fram till att Bysans faktiskt inte är en kontinuerlig fortsättning av den antika romerska civilisationen utan bör räknas som en civilisation i sej själv. Övergången dem emellan bör ha varit relativt mild om historiker har missat den.
Sen så kanske inte nästa kultur blir oss främmande och frånstötande utan kan kanske bli en förbättring jämfört med dagens samhälle.
Så en ny kultur kan vinna en hel del på att lära sej av tidigare kulturers erfarenheter och misstag. En liknelse kan vara att vissa kulturella gener (memer?) hos den ganska kulturen överförs till den nya kulturen. Men vad kallas det när nyare generationer av organismer lär sej av äldre generationers erfarenheter? Det kallas kultur. Så detta kan kallas för en kultur för kulturer, eller en ”metakultur”, Detta skulle innebära att kulturer över tiden blir bättre på att överleva.
Man bör nog försöka att komma ihåg Ozymandias. Inte så mycket för hans skull som för våran.
Antikens Grekland var influerade av fenicierna, egyptierna mfl. De influerade i sin tur det romerska imperiet. Rom influerade den medeltida kristna civilisationen med Frankrike som central stat. Den bildades när man slog tillbaka muslimerna från södra Frankrike och Spanien. Slaget vid Tours 732 kan t.ex vara ett födelseår. Inte minst digerdöden gav den en kraftig nedgång under 1300-talet.
1453 intogs Konstantinopel av turkar och en östlig gräns mot islam bildades genom Europa. Massvis av antik lärdom spreds genom Europa från Konstantinopel och gav den begynnande civilisationen tydliga influenser från både medeltidens och antikens kulturer. Dessa spreds snabbt genom den nya uppfinningen tryckpressen. En ny europeisk kultur höll på att skapas.
Den skulle kraftigt influera ett annat imperium. 1492 upptäckte Europa Amerika (igen). Knappt trehundra år senare förklarade sej Amerika självständigt från Europa, åtminstone politiskt.
Kina har en lång historia av av en liknande kultur snart uppstår på samma plats när den gamla går under. Även om Qin Shi Huangdi försökte att utplåna alla spår av den tidigare kulturen. Dynastienas växlingar har kallats för ”den dynastiska cykeln”.
”As we have already indicated, the history of Western civilization to the middle of the twentieth century is not a simple story of rise and fall, but rather a series of at least three successive pulsating movements of expansion. Each period of expansion has been followed by an Age of Crisis, but in two, and probably in all three, of these crises the organization of expansion has been circumvented or re- formed sufficiently to provide a new instrument of expansion and accordingly a new period in Stage 3.”
-Quigley, 334f
Popper hade vissa likheter mellan sin falsifikationistiska vetenskapsteori och sin öppna samhällsteori. Kuhn menade att vetenskapen hade genomgått ett flertal revolutioner i det förflutna och att framtiden antagligen skulle se likadan ut. Lakatos i sin tur kan tänka sej flera vetenskapliga paradigm parallellt även om han föredrar att kalla det något annat. Därmed kommer han närmast en historiesyn med ett flertal parallella civilisationer.