Glubb Pasha gav ut ”The Fate of Empires” 1976, en kort liten text på 52 sidor. Det verkar vara hans mest teoretiska och generella verk.
Han anger de flesta imperier som varande drygt 200 år. Romerska imperiet sätter han mellan åren 27 BC och 180 AD, vilket låter aningen kort tilltaget för mej. Men han skiljer mellan republiken och imperiet och då passar bägge in i hans schema.
Han skriver alltså om ”imperier” och inte om ”kulturer” eller ”civilisationer”.
Imperier existerar under en viss tid oberoende av teknik, transporter, krigstekniker, storlek o.dyl.
Han menar att ett typiskt imperium varar i ca 10 generationer, eller ca 250 år.
Han har följande utvecklingssteg: Pionjärernas tid (eller utbrottet), erövringstiden, handelns tidsålder, rikedomens tidsålder, intellektets tidsålder och sist
dekadenstiden som präglas av defensivitet, pessimism, materialism, lättsinne, en tillströmning av utlänningar, välfärdsstaten och en försvagning av religionen och som beror på en för lång period av rikedom och makt, själviskhet, kärlek till pengar och förlust av pliktkänsla.
Glubbs perioder på ca 250 år låter som Turchins sekulära cykler snarare än ett samhälles fulla livslängd. Turchin identifierar också republiken Rom och imperiala Rom som två olika sekulära cykler inom samma civilisation. De politiska cykler som beskrivs av Platon, Aristoteles och Polybios är också ca 10 generationer eller ca 250 år.
Quigley skriver ”… Western civilization has had three periods of expansion, the first about 970-1270, the second about 1420-1650, and the third about 1725-1929.” Dessa blir då 300 år, 230 år och 204 år.
Det här citatet är också intressant:
”Kulturernas sena epoker, från Solon till Alexander, från Luther till Napoleon, omfattar ungefär tio generationer, inte mer.”
Spengler, bok 2, s.159
Dock så verkar William Strauss och Neil Howe i ”The fourth turning” (1996) snarare se en periodicitet på 80-100 år med fyra ingående faser år och förutspår att USA ska gå in i nästa kris 2005. Sedan tidigt 80-tal har författarna skrivit om olika generationers olika synsätt på tillvaron. Detta verkar inte riktigt påminna om vad de flesta författarna beskriver som tas upp i denna bok.