”Frihet, jämlikhet och broderskap” är en parafras av ”Life, liberty and pursuit of happiness” (från USAs självständighetsförklaring) som i sin tur är en parafras av John Lockes ”Life, liberty and property”.

 

Enligt Turchin så är inte minst minskande Asabiyyah en viktig förklaring till varför civilisationer går under, och en viktig förklaring till minskande Asabiyyah är stora och ökande ekonomiska skillnader. För honom så är alltså relativ jämlikhet en praktisk fråga om kulturens sammanhållning och fortvaro. De ekonomiska skillnaderna tycks öka under en civilisations existens. De ekonomiska skillnaderna kan dock också ibland minska. Turchin urskiljer främst tre tillfällen under världshistorien där det empiriska underlaget avslöjar att samhället har blivit mycket mer jämlikt; Det är digerdöden samt första och andra världskriget.

 

Thomas Piketty skrev I ”Capital in the twenty first century” (2013) om hur kapitalismen sedan åtminstone 1700-talet gör de rika rikare och de fattiga fattigare. Walter Scheidel skriver att detta har pågått ända sedan människor började bruka jorden och hålla boskap. Dagens skeva fördelning liknar t.ex antikens Egypten. Detta skulle kunna betyda att kapitalismen inte är värre än någon annan ekonomisk organisation såvida du inte vill kalla alla samhällen för kapitalistiska ända sedan civilisationens gryning – de har ju gjort de rika rikare.

 

Professor Walter Scheidel har skrivit en bok som heter ”The Great Leveler. Violence and the history of inequality from the Stone Age to the twenty-first century” (2017). Han konstaterar där att genom hela världshistorien så är det egentligen bara en sak som har orsakat någon märkbar jämlikhet av någon varaktighet, och det är storskalig förödelse.

 

Krig, revolutioner, naturkatastrofer, pest, svält och liknande fenomen gör underverk för jämlikheten, åtminstone om de är ordentligt förödande. Utöver detta så är den allmänna tendensen genom historien tilltagande ojämlikhet. Det är inte värre idag än vad det har varit förut, utan alla samhällen bygger mer och mer ojämlikhet tills de kollapsar. Och sedan så börjar det om från början.

 

Folkets frihet kan inte vara dess eget verk. Folkmassor kan bara bråka och vara stökiga. T.o.m. en revolution behöver ett ledarskap. Detta kommer typiskt från någon elit, elitmedlemmar som känner sej missnöjda med sin lott i livet. En missnöjd befolkning och missnöjda medlemmar av någon elit, så får man en revolution.

 

Scheidel konstaterar att t.ex den nordiska modellen under en tid lyckades uppnå något mindre ojämlikhet än andra länder men antyder att detta antagligen var en bieffekt av hotet från östblocket och att den nordiska modellen i grunden var lika ojämlik som andra länders system men att en del av ojämlikheten korrigerades i efterhand med skatter och bidrag. Kommunistländerna var dock bättre på uniformerad konformism än på egentlig jämlikhet.

 

Ojämlikheten må ha börjat att växa med jordbrukssamhället men nästa steg i processen var utvecklingen av något som liknar det moderna banksystemet, redan i antika Babylon. Säd går att bevara mycket länge till skillnad från t.ex kött eller frukt och innebar en ekonomisk tillgång som kunde lagras på hög.

 

Vill man ha jämlikhet så ger världshistorien en inte mycket hopp. Men som Scheidel konstaterar så kan saker mycket väl hända som aldrig har hänt förr. Det har t.o.m. hänt förr att det har gjort det. Han tar upp att en teknologisk revolution skulle kunna förändra världen i grunden. T.ex skulle fri energi, evigt överflöd, individuellt oberoende o.dyl. förändra ekonomin fundamentalt.

 

Scheidel verkar inriktad på relativ fattigdom, inte absolut fattigdom. Under större delen av människans historia har de varit samma sak men under 1900-talet har teknisk och vetenskaplig utveckling gjort att även relativt fattiga människor har kunnat leva ett drägligare liv.

 

Jag har sett påståenden som att vi alla lever som om vi hade 20 romerska slavar tack vare teknik. Och att förbättringarna i livskvalitet sen medeltiden är 85% teknisk utveckling och 15% politisk-ekonomisk utveckling, eller nått sånt. Detta har i sin tur lett till nya problem, miljöproblem inte minst.

 

Turchin kritiserar Scheidels slutsatser i ”Endtimes” (2023). Han pekar på att de amerikanska eliterna mellan ca 1930 och 1970 frivilligt avstod en del pengar och makt för ett jämlikare samhälle. Nu är det dags att göra det igen. Noblesse oblige. Eller så riskerar USA kristider.